Ekosystemtjänster är allt som naturen gör för oss och som bidrar till vår välfärd, från pollinering av grödor till rent vatten. Begreppet används för att synliggöra värden som vi annars tar för givna. Det gör det lättare att väga in naturen när samhället planerar, bygger och odlar.
Ekosystemtjänsterna delas in i fyra kategorier: försörjande, reglerande, kulturella och stödjande. Här går vi igenom vad de betyder, vilka exempel som finns i din vardag och varför tjänsterna är hotade.
Vad är ekosystemtjänster?
Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster som naturen ger oss och som bidrar till välfärd och livskvalitet. När du andas frisk luft, dricker vatten som har filtrerats genom en grusås eller äter äpplen som bin har pollinerat, använder du ekosystemtjänster.
Många av funktionerna har vi länge tagit för givna. I takt med att naturen pressas av mänsklig aktivitet har det blivit tydligt att de varken är självklara eller gratis. Om bina försvinner måste någon pollinera fruktträden för hand. Om våtmarken dikas ut behövs i stället ett dyrare reningsverk.
Internationellt används också begreppet naturens bidrag till människan. Begreppet kommer från IPBES, FN:s forskarpanel för biologisk mångfald. Det tar större hänsyn till sociala, kulturella och andliga värden.
Vilka är de fyra typerna av ekosystemtjänster?
Indelningen i fyra kategorier kommer från FN:s stora utvärdering av världens ekosystem, Millennium Ecosystem Assessment, från 2005. Den används i dag av svenska myndigheter som Naturvårdsverket och Boverket.
| Kategori | Vad den ger oss |
|---|---|
| Försörjande | Fysiska produkter från naturen. Exempel: Mat, dricksvatten, virke, fiber, bioenergi och medicinalväxter. |
| Reglerande | Naturens förmåga att reglera och rena. Exempel: Pollinering, vattenrening, klimatreglering, översvämningsskydd och luftrening. |
| Kulturella | Upplevelser och värden som påverkar hälsa och livskvalitet. Exempel: Friluftsliv, rekreation, kulturarv och inspiration. |
| Stödjande | Grundläggande processer som alla andra tjänster bygger på. Exempel: Fotosyntes, jordbildning, näringscykler och biologisk mångfald. |
Det internationella klassificeringssystemet CICES, som EU använder i sina ekosystemräkenskaper, räknar inte de stödjande tjänsterna som en egen kategori. De ses i stället som de strukturer och processer som ger upphov till de andra tjänsterna. Därför bedöms de för sig, som ett mått på ekosystemets tillstånd.
Vilka är några exempel på reglerande ekosystemtjänster?
De reglerande tjänsterna är kanske de som märks minst, trots att vi är mest beroende av dem. Hit hör ren luft och rent vatten, ett stabilare klimat och skydd mot översvämningar och erosion, men också pollinering av grödor och vilda växter.
Reglerande tjänster i din vardag
- Pollinering: Bin, humlor och andra insekter pollinerar fruktträd, bär och grönsaker.
- Vattenrening: Våtmarker och grusåsar renar vattnet innan det når dricksvattentäkterna.
- Svalka i staden: Träd och grönytor sänker temperaturen under värmeböljor.
- Översvämningsskydd: Våtmarker och parker tar hand om regnvatten vid skyfall.
- Kolinlagring: Skogar, myrar och hav tar upp koldioxid och bromsar klimatförändringarna.
Värdet är stort. Pollineringen av världens grödor är värd mellan 235 och 577 miljarder dollar om året. I Sverige beräknas honungsbinas pollinering av odlade grödor vara värd 315 till 641 miljoner kronor om året. Humlor och vildbin är då inte medräknade.
Vilka är skogens ekosystemtjänster?
Skogen ger fler ekosystemtjänster än nästan någon annan naturtyp i Sverige. I en kartläggning 2017 hittade Skogsstyrelsen över 30 olika skogliga ekosystemtjänster. En uppföljning 2023 visade att flera av dem fortfarande har för dålig status för att miljömålet Levande skogar ska nås.
Skogens tjänster i de fyra kategorierna
- Försörjande: Virke, bioenergi, bär, svamp och vilt.
- Reglerande: Rötterna binder jorden, skogen jämnar ut vattenflödena och träden lagrar kol.
- Kulturella: Friluftsliv, jakt, återhämtning och naturupplevelser.
- Stödjande: Fotosyntes, jordbildning och en rik biologisk mångfald.
Skogsbruket påverkar hur mycket av tjänsterna skogen kan ge. Ett kalhygge ger virke men minskar under många år kolinlagringen, friluftsvärdena och livsmiljöerna för många arter.
Hänsynsytor, kantzoner mot vatten och längre omloppstider är exempel på sätt att få ut både virke och andra värden ur samma skog. Frågan om hur skogen ska brukas är en av de hetaste miljöfrågorna i Sverige.
Vilka ekosystemtjänster finns i staden?
Även i staden är vi beroende av ekosystemtjänster. Träd och parker ger skugga och svalka, fångar upp partiklar ur luften och tar hand om regnvatten som annars hade belastat avloppen. Gröna tak och små våtmarker i bostadsområden gör samma sak i mindre skala.
Under värmeböljor kan det skilja flera grader mellan en asfalterad gata och en park i samma stad. Därför planerar allt fler kommuner in mer grönska när de bygger nytt, som ett billigt skydd mot både värme och skyfall.
Grönområden har också betydelse för hälsan. Nära till natur gör att fler rör sig och kan ge snabbare återhämtning efter stress.
Varför är de stödjande ekosystemtjänsterna så viktiga?
De stödjande tjänsterna syns sällan, men utan dem skulle inga andra tjänster fungera. De arbetar i bakgrunden och märks ofta först när de slutar fungera.
Fotosyntesen som energins källa
Fotosyntesen omvandlar solenergi till kemisk energi i växterna. Utan den skulle det inte finnas någon primärproduktion och därmed ingen mat. Hur processen går till kan du läsa om i vår artikel om fotosyntesen.
Jordbildning som förutsättning för matproduktion
Bördig jord bildas när organiskt material och mineraler bryts ner, en process som tar tusentals år. Jorden gör odling möjlig men är känslig för erosion, packning och kemikalier.
Näringscykler som naturens återvinningssystem
Kväve, fosfor och kol cirkulerar ständigt genom ekosystemen tack vare mikroorganismer, svampar och växter. Kretsloppen gör näringsämnen tillgängliga för nya organismer och håller jorden bördig. Ett bra exempel är kolets kretslopp, som binder ihop luft, växter, hav och berggrund.
Hur påverkar människan ekosystemtjänsterna?
När skogar avverkas, våtmarker dikas ut eller jordbruket blir mer intensivt minskar naturens förmåga att ge oss tjänsterna. Klimatförändringar, växande städer och föroreningar pressar ekosystemen ytterligare.
Våtmarkerna är ett tydligt exempel. En stor del av södra Sveriges våtmarker har dikats ut för att ge mer åkermark och skog. Med dem har också förmågan att rena vatten och dämpa översvämningar försvunnit.
Många ekosystemtjänster är beroende av biologisk mångfald. Ju fler arter som finns, desto stabilare blir systemen. En tredjedel av Sveriges vilda biarter finns på rödlistan. Studier tyder dessutom på att landlevande insekter har minskat med omkring en fjärdedel på 30 år.
Hur används ekosystemtjänster i samhällsplaneringen?
Allt fler kommuner kartlägger och värderar ekosystemtjänster när nya bostadsområden planeras. Boverkets metodstöd visar hur tjänsterna kan vägas in i hela planprocessen, från översiktsplan till detaljplan och bygglov.
Sverige hade ett etappmål om att betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster skulle vara allmänt kända och vägas in i beslut senast 2018. Målet nåddes inte i tid, men arbetet fortsätter i kommuner och myndigheter.
Poängen är inte att sätta en prislapp på allt i naturen. Siffrorna ska visa att vi inte klarar oss utan fungerande ekosystem. Det är också ofta billigare att bevara dem än att ersätta dem med teknik.
Hur kan du bidra till att bevara ekosystemtjänsterna?
Du kan göra skillnad genom små val i vardagen. Det handlar om vad du planterar, vad du köper och vad du undviker.
Fem sätt att hjälpa naturen
- Plantera för pollinatörer: Odla blommor som lockar bin och fjärilar, så blir trädgården eller balkongen en fristad.
- Välj bort gifter: Undvik bekämpningsmedel och starka rengöringsmedel som skadar jord och vatten.
- Handla ekologiskt: Ekologisk odling använder inte syntetiska bekämpningsmedel och gynnar ofta den biologiska mångfalden.
- Engagera dig: Stöd naturskydd, delta i inventeringar eller plantera träd.
- Konsumera klokt: Mindre slit och släng minskar trycket på naturresurserna.
Vanliga frågor om ekosystemtjänster
Hur förklarar man ekosystem för ett barn?
Ett ekosystem är ett område där växter, djur och små organismer lever tillsammans och är beroende av varandra och av miljön runt omkring. En skog, en sjö och en äng är exempel på ekosystem. Man kan säga att alla i ekosystemet hjälps åt, eftersom växterna ger mat åt djuren och djuren sprider frön och gödslar jorden.
Vad är ett exempel på en kulturell ekosystemtjänst?
En skogspromenad, ett bad i en sjö eller en stund med fågelskådning är exempel på kulturella ekosystemtjänster. Hit räknas också naturens betydelse för hälsa, återhämtning, kulturarv och konst. Att vistas i naturen kan till exempel minska stress.
Vad är skillnaden mellan ekosystem och ekosystemtjänster?
Ett ekosystem är själva naturen, med alla arter och deras samspel med miljön. Ekosystemtjänsterna är den nytta som människan får av ekosystemet, till exempel mat, rent vatten eller svalka. Samma ekosystem kan ge många olika tjänster på en gång.
Kan ekosystemtjänster ersättas med teknik?
Vissa tjänster kan delvis ersättas, till exempel genom reningsverk, konstbevattning eller handpollinering. Det blir nästan alltid dyrare och fungerar sämre än när naturen gör jobbet. Många tjänster, som ett stabilt klimat eller en rik artmångfald, går inte att ersätta alls.
Vilka ekosystemtjänster ger havet?
Havet ger fisk och skaldjur, tar upp värme och koldioxid och producerar en stor del av syret vi andas. Kusterna ger också friluftsliv och turism. Överfiske, övergödning och plast gör att havets förmåga att leverera tjänsterna minskar.