Plast i havet är ett växande problem som påverkar både djur, natur och oss människor. Varje år hamnar miljontals ton plast i världens hav – skräp som sedan ligger kvar i hundratals år och långsamt bryts ned till mikroplaster. Det här är inget avlägset problem som bara drabbar avlägsna öar eller Stilla havets skräpvirvlar – det sker precis här, utanför våra egna kuster. Så hur allvarligt är läget egentligen, och vad kan du göra åt det? Här får du både konkreta fakta och smarta tips.
Hur plasten hamnar i haven
Du kanske tror att plast i havet mest kommer från båtar, men sanningen är att det mesta kommer från land. Plastpåsar, förpackningar, engångsartiklar och fimpar slängs i naturen, på gator och i parker, och spolas sedan med regnvatten via dagvattenbrunnar till vattendrag – och vidare ut i havet. Vinden hjälper också till att föra skräpet mot kusten. Det gäller inte bara synliga saker som flaskor och påsar, utan även små plastpartiklar som bildas när större plast bryts ned.
Särskilt problematiskt är så kallade mikroplaster – pyttesmå plastbitar som bildas när plastprodukter nöts sönder eller slits ut. De kommer bland annat från bildäck, konstgräsplaner och syntetkläder som släpper ifrån sig fibrer i tvätten. Trots att reningsverken fångar upp det mesta, slinker ändå miljontals plastpartiklar ut i våra vattendrag varje timme – bara i Sverige.
Djuren lider mest av plastskräpet
För djurlivet är plastskräp rena dödsfällor. Sköldpaddor trasslar in sig i spöknät, valar får i sig plastpåsar som de misstar för mat, och sjöfåglar svälter med magarna fulla av plastbitar. Även små plastfragment ställer till det – många fiskar och andra havsdjur tror att mikroplaster är plankton och äter dem, vilket kan påverka både deras näringsupptag och fortplantning.
Forskarna har visat att över 800 arter påverkas negativt av plasten i haven. Och det är inte bara de stora plastföremålen som är problemet. Det farliga är ofta det vi inte ser – mikroplasterna som tagit sig hela vägen in i näringskedjan. Djur som får i sig plast riskerar att få inre skador, falsk mättnadskänsla och ett försämrat immunförsvar.
Vad händer med plasten i havet?
Plast försvinner inte. Istället vittrar den långsamt sönder i solen, vågorna och vinden, och blir till mikroplaster. De kan sväva omkring i vattnet i hundratals år. Det mesta av plasten sjunker dessutom till botten, där det är svårare att upptäcka – men också ännu svårare att få bort. I snitt ligger det omkring 70 kilo plast per kvadratkilometer på havsbotten, enligt forskare.
Det finns också gigantiska ansamlingar av plastskräp som flyter omkring i världshaven. Den mest kända kallas The Great Pacific Garbage Patch och ligger i norra Stilla havet. Du har kanske hört talas om det som en ”plast ö i havet”, men i verkligheten är det mer som en soppa av plastpartiklar som rör sig med havsströmmarna. Deras storlek och form ändras hela tiden och de är svåra att avgränsa.
The Great Pacific Garbage Patch
Konkreta plast i havet fakta
Här är några hårda fakta som verkligen sätter problemet i perspektiv:
- Uppskattningsvis finns det mellan 75 och 199 miljoner ton plast i världens hav just nu.
- Varje år tillkommer mer än 11 miljoner ton ny plast.
- Om trenden inte vänder kan mängden plast som släpps ut i haven fyrdubblas till år 2050.
- Över 90 procent av alla sjöfåglar har plast i magen.
- Endast cirka 9 procent av all plast som produceras globalt återvinns.
Och det är inte bara djur och natur som påverkas – plasten kan även påverka dig. När mikroplaster letar sig in i maten, till exempel via fisk, är det ännu oklart exakt hur vi påverkas som människor. Men forskare har redan hittat mikroplaster både i våra kroppar och i blodet.
Det här kan du göra för att hjälpa
Problemet kan kännas övermäktigt, men det finns flera enkla saker du kan göra i vardagen som faktiskt gör skillnad. Här är en lista med åtgärder du enkelt kan börja med redan idag:
- Sluta använda engångsartiklar som plastbestick, sugrör och plastpåsar.
- Återvinn alltid plast korrekt – även små förpackningar.
- Tvätta syntetkläder mer sällan och använd tvättpåsar som fångar mikroplaster.
- Plocka upp plastskräp om du ser det ute – även ett litet lock kan rädda ett djurliv.
- Undvik produkter med tillsatt mikroplast, särskilt i kosmetika.
- Stötta organisationer som arbetar för renare hav genom att bli medlem eller skänka en slant.
Genom att göra dessa små förändringar i din vardag kan du minska mängden plast som riskerar att hamna i haven.
Hur mycket plast finns det i havet egentligen?
Det är nästan omöjligt att veta exakt hur mycket plast som finns i haven, men forskarna uppskattar att det rör sig om miljontals ton – och att siffran ökar varje år. Den största delen av plasten hamnar på havsbotten, vilket innebär att det skräp vi faktiskt ser bara är toppen av isberget. För att visa problemet i bilder har organisationer och forskare tagit fram chockerande plast i havet bilder där djur trasslat in sig eller ätit plast – något som verkligen väcker känslor.
Det är just den här osynliga delen av plasten som gör problemet extra svårt att lösa. När plasten brutits ned till mikroplast är den nästintill omöjlig att fånga upp, och sprids sedan med havsströmmarna över hela världen.
Plastens effekter på ekosystem och biologisk mångfald
Plastföroreningar rubbar hela ekosystem. När sjöfåglar, fiskar, valar och sköldpaddor påverkas av plasten försvagas den biologiska mångfalden. Dessutom fungerar plast som transportmedel för invasiva arter. En mussla som fastnat på en plastbit kan till exempel färdas till en annan världsdel och rubba det nya ekosystemet där den saknar naturliga fiender.
Plasten är alltså inte bara ett visuellt skräp – den är också ett biologiskt hot. Även korallrev och mangroveträd påverkas. Mikroplast som fastnar i deras strukturer försvårar tillväxten, och plast som trasslar in sig i rev kan förstöra hela livsmiljöer.
Varför plast i havet är ditt problem också
Du kanske inte kastar plast i naturen, men problemet börjar ofta med konsumtion. Vi lever i en ”on-the-go”-kultur där snabbmat, take away och bekväma plastförpackningar är normen. Men den plasten måste ta vägen någonstans. Ofta bränns den, men alltför ofta hamnar den i naturen – och slutligen i haven.
Vi måste alltså tänka om – både som individer och som samhälle. Produkter måste designas för att hålla längre, vara återvinningsbara och inte slängas efter en användning. Det krävs också politiska beslut, tekniska lösningar och internationella avtal, men det börjar med att du bryr dig. För utan ett engagemang från oss konsumenter kommer plast i havet att fortsätta öka.
